Virrigt nattinlägg
Kategori: Allmänt
Fylld av värme kryper jag ner i sängen. I och med lite schysstare uppkoppling har jag haft möjlighet att socialisera med några andra utöver mina två eftersläpande kvinnor. Tackar mor och far och skype för det! Henrik och Såsså kan få en shoutout också. Timmen är dock sen, så jag ska fatta mig kort.
Igår tog vi oss emellan fyra städer på bara ett antal timmar. Vi inledde med att ta oss från Rotoura till Taupo där vi likt majestätiska fåglar kastade oss ut ifrån ett plan på 12 000 fötters höjd.
Jim's ord ekade i huvudet när Elsa försvann med en ryslig fart ifrån planet: "There's only two things that fall from the sky, bird shit and fools". En sekund senare pressade den store tysken Ronny ut mig från planet, väntade på mitt tecken och vi flög iväg. Sjukt nog vande man sig vid det 45 sekunder långa, fria, fallet. Helt makalöst och underbart. När vi var nere på marken kände jag verkligen att jag ville göra om det. Trist att man snart är pank bara.
Resan fortsatte, efter ett lunchstopp med triathlon som underhållning i Taupo, mot Hamilton. När vi väl kom dit visade det sig att informationsdisken var stängd och vi hade ingen aning om hur vi skulle ta oss till Wakihihhaakitakakatitka Stadium - vi kände oss förlamade. I brist på annat firade vi kinesiska "lantern day" (?) med skum mat och sång. Fasar lite över att ge mig in i Asien efter den måltiden faktiskt.
När paniken över tanken att spendera kvällen på ett kinesiskt torg infann sig tog vi förnuftet till fånga och hittade stadion. Vet ni vad vi gjorde där? Såg HARDCORE RUGBY!!! Antar att alla som läser bloggen har koll på superrugbyligan så går inte in mer i detalj på det. Det ni behöver veta var att Chiefs totalt misshandlade Cheetahs med 45-3. Jens var galen, Elsa var galnare men galnast av dem alla var Linnea! Arenan exploderade i adrenalin och testosteron! Med adrenalinet pumpande körde vi ut ur staden mot Auckland för att snart bli stoppade av polisen.
Inget att oroa sig för dock! Bara ett vanlig alkoholtest som jag klarade galant. Det lite deppiga var att jag en gång för alla fick en sak klar för mig, låt mig förklara: När man träffar en ausi/kiwi i en affär, på gatan eller på fest avslutar de alltid med "See ya". I början kände man "jaaa klart vi ses!" glad i hågen. Man vill ju tro att de menar att man snart ses igen men när en polis som stannar en på vägen avslutar med samma fras inser man att det endast är tomma ord. Deppigt men sant.
Nu är vi i Auckland och imorgon hoppas vi på finbesök. Till alla er som trodde att jag skulle fatta mig kort säger jag HAHA och till er andra säger jag puss, kram och godnatt!
Med vänlig hälsning
Jens