Fraser Island
Kategori: Allmänt
Hej kära läsare
Jag vill inleda med att be om ursäkt för den relativt sunkiga uppdateringen. Anledningen är dock godkänd. De senaste två dygnen har vi nämligen spänderat på världens största sandö och en av Australiens stora sevärdheter; Fraser Island. För att kompencera för den dåliga uppdateringen kommer vi nu ge er ett saftigt MEGA SIZE-inlägg där båda två av era favorit skribenter håller i pennan.
Jag, jenz0r inleder. Är ni redo? Håll i er, för nu åker vi! (rekomenderar hög housemusik under läsningen)
Efter att ha packat våra feta 4-hjulsdrivna jeepar med något för lite mat i kontrast till alkoholen, kopplat in ipoden vars ägare var den holländske Kaj, gled vi ut på fel sida vägen med den oerhört lökiga dj-sandstorm i högtalarna på max. Stämningen i bilen var kanske inte den mest bekväma men, som vanligt, är det ingenting ett par kalla bira inte kan lösa. Våra två tyska vänner Max och Stephane hade svept tre inom 20 minuter och där släppte allt.
Efter att ha tagit färjan över till denna gigantiska ö kände vi att vi lämnade civilisationen bakom oss. Åkandes längst med den oändliga sandsträckan för att sedan glida in i tät djungel med endast lös och djup sand under däcken kände vi båda två att detta var något man inte upplevde varje dag. Känslan av total utlämning på ön dog dock lite då vi gjorde vårat första stopp i en liten stad. Här fanns det en bensinstation och mataffär och till och med lägenheter. Efter luchstoppet fortsatte vi till lake mckenzie som var en helt underbar sötvattensjö mitt i den djupaste djungeln. Efter en timmes bad fortsatte vi vidare för att ta oss till vårt base-camp. Då var det dags för mig att köra. Denna upplevelsen kan nog ha varit den mest skrämmande jag varit med om men också en av de roligaste. Flera gånger sladdade jag runt på en liten liten sandväg med enorma träd på vardera sida för att sedan komma ut på stranden och köra i vatten och hård sand. När vi sedan nådde vår bas var nog samtliga i bilen nöjda med att vi kom dit med livet i behåll. Även om jag så här i efterhand ser tillbaka på bilfärden som rolig och lärorik så var min första tanke när handbromsen var ilagd; hur kan någon tillåta mig att köra här? det är ju livsfarligt.
Vi lagade sedan en god middag med gruppen. Tysken Max berättade då underhållande hur han hade förvandlat sitt backpacker- till ett flashpackerliv. Genom att plocka bort de nedsatta prislapparna, på t ex mjölk för 90 cent, och sedan sätta de lapparna på fint 40 dollarskött för att efter det gå till kassan där du scanar maten själv, levde de som kungar. Sneaky Germans. Efter att vi lärt oss ett antal nya ölspel och en del ramsor var det dags att krypa ner i det lilla tältet. Med ljudet av högljudda britter och syrsor runt omkring oss somnade vi sött.
Skickar nu över bollen till master Adam - rock away
HEJHEJHEJ! Då djens redan nämnt flashpacker-max (som för övrigt är så läskigt lik edward cullen) OMG! så fortsätter jag med de två brittiska representanterna i gruppen. Alex och Ellis är två söta pöjkar som tjafsar på det där gulliga bittra sättet för att nästa stund dansa armkrok och sjunga visor. Därför heter dom numera Merry och Pippin. Dessa två har vi bondat fint med och fått två fina vänner. Vi planerar redan en reunion, börja i amsterdam hos Kaj, vidare till Stuttgart hos Max och Stephan, upp till stockholm med gänget och sen england med M&P, kan bli riiiiiktigt bra!
Den konstigaste och mest otippade händelsen under dessa dagar var igår då vi utmattade efter äventyren var tillbaka till tryggheten på hostelet. Efter att ha duschat av sig smuts, ånger och skam öppnar jag badrumsdörren och möts av en fruktansvärd syn. En lång blek drul som står och flinar åt mig. Ingen mindre än storebror Filip Lundin! Glädjetårar, kramar och långa kindpussar utbryter och resten av kvällen blev ett segertåg med snåla tyskar, luriga holländare, Merry och Pippin och Jens och Filip vid min sida. Världen är bra liten va!
Ps. Fick svar av min vän Jim på Nya Zeeland som utlovar flugfiske i världsklass, livet är inte så tokigt ändå!
Vi lovar att försöka lägga upp bilder snart!
Ps 2. Lovisa och Elin har bränt sig sönder och samman, tji fick dom för att ha trakasserat min numera gyllenbruna läckra hud. Karma...
Auf wiedersehen / A
PS3!!!! Just i detta nu sitter jag här dränkt i svett efter en svettig femsättare mot britten Alex. Efter underläge med 2-0 i sett och 5-1 i tredje vänder jag på smeten och går ut med en fin 3-2 seger. Hans ansikte var värre än Andy Murrays ansikte efter Wimbledon, underbart. Kommer sakna de små filurerna.
Ta hand om er! Jens