Mardrömsdygnet
Kategori: Allmänt
Ifall min mors moderskänslor inte är övermänskliga och hon känner det som jag känner kan jag anta att Adam redan berättat om pesten som härjat hos camp sweden. Jag vill dock ta med er på en ännu mörkare resa. Här berättar jag om kanske ett av de mest oturliga dygnen i mitt liv.
Så känner sadister, luta er tillbaka - ni andra får hålla i er.
Alltning började för ca fyra dagar sedan då jag får ett litet skrapsår på näsan. Det syns knappt och de är inget mer med det. I förrgår hade det dock på något sätt lyckats bli infekterat. Så jag glider runt på paradisön och ser ut som sju helveten. Klimatet är verkligen perfekt för bakterierna att frodas och min stackars näsa fick ta smällen.
När jag senare på kvällen drar mig tillbaka till bungalowen så att folk ska slippa se mig drar jag fram den kära laptoppen för att njuta av lite ensamtid. Självklart har skärmen på den stackars jäkeln spräckt. Hon fungerar fortfarande fint även om jag endast kan använda den högra sidan av skärmen.
Ful och ledsen kryper jag ner i min svettiga säng och gråter mig till sömns i tro om att morgondagen blir en bättre dag.
Så fel man kan ha! Näsan var den samma och datorn var fortfarande paj och som körsbäret på denna underbara sunday känner jag hur illamåendet smyger sig på. Feberdrömmar avlöste toalettbesök och allt var hemskt. Att jag överlevde är ett mirakel. Den varma natten fick mig dock att riva ner myggnätet i panik vilket för stunden kändes som en bra idé. Nu har jag dock fler myggbätt på kroppen än vad det kan tänkas finnas myggor.
Nu har vi checkat ut från bungalowen och vi ska nu tillbringa 3 timmar till på restaurangen innan vi tar oss till fastlandet och trygghet. Det är lite synd att de senaste dagarnas missär målar minnet av denna underbara ö lite mörkt men det är bara att ta. Vi lever och är glada. Henrik fyller år också! Extra tråkigt att han mår som vi gjorde igår... hemskt tråkigt. Får se om vi orkar ta oss ut ikväll eller om det blir rum med ac och filmtittande på schemat.
Puss på er där hemma!
/ En tre kilo lättare Jens